ETTAN på banen igen

Bengt Jörnstedt har til Segling skrevet en artikel om Albin Express nummer 1, som er blevet restaureret af Dick Larsson og Lennart Segerberg og gjort kapsejladsklar igen. Artiklen gennemgår hvordan en express skilles ad og restaureres, så den til sidst fremstår i samme stand som en nybygget express.

Artiklen er publiceret i Segling udgave 3 2008 og kan downloades her: ETTAN på banan igen (8MB).

Kilde: Segling 3-2008.

Centerløft

Centerløft, som vi har lavet det på DEN 271

Da vi på DEN 271 lavede centerløft besøgte vi Kim Lago i Horsens (DEN 2011) for, at se hvordan det var gjort på hans båd. I den forbindelse tog vi også disse billeder, som vist meget godt viser hvordan det skal gøres.

Beslaget er lavet i 8 mm gods og er egentlig bare to stykker pladejern, som er svejset sammen. På Kims båd, som vist er fra 2004, er kølboltene lidt tykkere end på de gamle både, men dette gør jo ikke den helt store forskel, da beslaget er det samme. Man skal også være opmærksom på, at bådene er en smule forskelligt lavede. Derfor kan afstanden mellem de to bolte variere lidt dog kun et par mm.

OBS! Problematik!
Når båden hænger i stroppen hænger den helt vandret. Dette betyder endvidere, at hvis man har en mast der hælder bagover, kan man have problemer med kranen, når man løfter med masten stående. Selv har vi kun løftet med masten liggende på dækket, men jeg ved at Kim har en mand stående på fordækket, når de løfter med mast på, for at få båden til at “gå på næsen” – så masten kommer fri af kranen.
Andre har vist lavet alternative løsninger på centerløft for at komme dette problem til livs, men dem kender jeg desværre ikke så meget til.

Mvh HC / DEN 271

Foredrag: Mads Christensen, North Sails

Materiale fra foredrag af Mads Christensen, North Sails, ved expressklubbens generalforsamlig 22. februar 2009

albin-express (78 MB) – Powerpoint foredrag

albin-express (10 MB) – PDF-udgave af Powerpoint

Rollefordeling – Rollefordeling Excel-skema

Rollefordeling – yngling – Rollefordeling Excel-skema

Terningsspil – Vurderingsspil på vej mod målet

Ny mastefod

Billedserie der viser hvordan man renoverer glasfiber under gammel (original) mastefod og monterer ny mastefod fra Benn’s anno 2008.
Billeder og montering af mastefod udført af Matti Lintunen.

Gammel mastefod afmonteret
Glasfiber under gammel mastefod fjernet
Krydsfiner under gammel mastefod fjernet
Nyt krydsfiner skåret til og fylder hullet ud
Mellemrum mellem krydsfiner og glasfiberkant spartlet
Base for ny mastefod lukket med glasfiber
Base for ny mastefod fra anden vinkel
Gammel mastefod til venstre og højre, ny mastefod i midten
Base af mastefod (railplåt og u-balk) monteret
Mast med flange (flänsdel) monteret på base

Henrik Ottosson Segelmakeri trimguide

Udarbejdet af: Henrik Ottosson Segelmakeri AB

Denna trimanvisning är framtagen för att du skall få ut max av dina nya segel. Jag har utvecklat segel till Expressen ifrån – 90 och aktivt seglat ifrån – 94.
Mycket har givetvis ändrats på båtarna köl, roder, däckslayout samt givetvis seglen. Denna trimanvisning bygger främst på de erfarenheter som vi har gjort under säsongerna 1997 till 2001. Som bla har resulterat i 2 SM brons, 2 SM silver och 2 SM guld……
Slutligen skall tilläggas att allt som står i denna trimanvisning enbart skall ses som råd och tips, du och din besättning kanske finner att det är bättre att segla och trimma Expressen på något annat sätt.

Grundfilosofi

Att designa segel till en entypsbåt som Express där man enbart får använda ett storsegel, en fock och en spinnaker är en  komplicerad uppgift då dessa seglen skall fungera i ett mycket brett register.
Vår grundfilosofi har varit att göra lätt trimmade segel som skall fungera i alla väder. Detta medför givetvis att det är möjligt att göra segel som ärt snabbare i lättvind men blir då långsamare i hårdvind osv.
Att vi har lyckats tycker jag det faktum att våra segel vann 8 av 10 delseglingar på SM 1999 i varierande förhållande bevisar. Samt 5 av 10 delseglingar SM 2000.

Riggtrim

Nackdelen med Expressens riggtyp är att när masten krummar i nederdelen (under förstagsinfästningen) slackar samtidigt toppvanten vilket i sin tur medför sämre förstagsspänst.
För att motverka detta är mastkurvan på storseglet anpassat för en rak mast utan förkrum i viloläge. Vilket gör att när du spänner akterstaget för att krumma masten böjer sig toppen mest och därigenom spänner upp förstaget.
Då all töjningen av vanten är av ondo rekommendar vi att du byter ut vanten till sk dyform vant då dessa är klart stummare. När du ändå låter tillverka ett nytt förstag gör du ett utan vantskrubv då denna ändå inte används. Förstagslängden skall vara 9420 mm Detta mått är från nyckelhaken till centrum riggbulten i förstagsinfästningen.
För att mäta spännsingen i vanten använder vi Loos riggspänningsmätare det som är viktigt är dock inte riggspänningen utan mer förhållandet mellan toppvant och undervant.
Vilket styr mastenskrummning.
För att förenkla trimningen och undvika att ha ”fel” riggtrim använder vi oss bara av ett riggtrim genom hela vindregistret. Vilket har visat sig fungera bra.
Börja med att spänna upp toppvanten till 22 på riggspänningsmätaren, spänn sedan undervanten tills masten är rak i sidled och utan någon förböj. Något värde på undervanten går inte att ge då masterna varierar i styvhet. För att fintrimma masten och få ditt indviduella värde på undervanten och exakt hur mycket förböj du skall ha är det enklaste att sätta upp masten enligt ovanstående gå ut och segla i minst 6 – 7 m/s spänna akterstaget så att seglet blir helt platt. När du jar lagom spänning i undervanten skall du kunna göra seglet helt platt både vid den övre och den nedre trimstripsen.
Om du först får överkrummningsrynkor i nederdelen av seglet och då fortfarande har form kvar i toppen av seglet är undervanten för hårt dragna osv. Normalt skall förkrummen vara mellan 0 – 20 mm beroende på mastens styvhet.

Trimning kryss lättvind (0 – 3 m/s)

Storsegel
Uthal: draget ut till märket.
Cunningham: löst, seglet hissas så att rynkor bildas längs förliket.
Häckstag: löst, för att få så mycket sagg som möjligt i förstaget.
Vagn: Uppdraget upp till sittbänken i lovart. (så att bommen står i mitten).
Storskot: Seglet skotas så att det varken stänger ellert öppnar. i riktigt lättvind gör bommens tyngd att seglet stänger. Ett tips då är då att förvara spinnakerbommen på däck i ställer för på bommen.
Fock
Hissning: Löst så att små rynkor bildas mellan pistolhakarna.
Vagn: 47 cm ifrån centrum.
Skotning: Seglets nederdel är sydd med relativt mycket form i de nedre två sömmarna. Skota så att dessa sömmar alltid är jämna och släta.
Twist: Fockens akterlik (sedd ifrån lä skotwinch) skall vara vid ”knäcken” på spridaren.
Övrigt
Båten seglas gärna med lite lälut för att få lite tryck på rodret. Viktigt är att styra lågt då det är enkel att pina båten i lättvind. Fart ger höjd.

Trimning kryss mellanvind (4 – 10 m/s)

Storsegel
Uthal: draget ut till märket.
Cunningham: löst, seglet hissas så att rynkor bildas längs förliket.
Häckstag: När båten börjar bli lovgirig och luta dras akterstaget.
Vagn: Uppdraget upp till sittbänken i lovart. (så att bommen står i mitten). När vinden ökar släpps vagnen ner i takt med ökad lutning och öakt tryck i rodret
Storskot: Om det inte är några vågor kan storseglet stängas lite var dock snabb på att släppa om båten känns död.
Fock
Hissning: Löst så att små rynkor bildas mellan pistolhakarna.
Vagn: 47 cm ifrån centrum.
Skotning: Seglets nederdel är sydd med relativt mycket form i de nedre två sömmarna. Skota så att dessa sömmar alltid är jämna och släta.
Twist: Fockens akterlik (sedd ifrån lä skotwinch) skall vara vid ”knäcken” på spridaren.
Övrigt
Båten seglas så platt som möjligt.

Trimning kryss hårdvind (11 –  m/s)

Storsegel
Uthal: draget ut till märket.
Cunningham: hårt draget, så att rynkorna försvinner längs förliket.
Häckstag: Hårt, i det övre registret tills överkrummningsrynkor bildas.
Vagn: släpps ner i takt med ökad lutning och ökat tryck i rodret, dock alldrig nedanför lä sittbänk
Storskot:Så att storsen varken stänger eller öppnar, över 14 m/s så att seglet inte fladdrar.
Fock
Hissning: Hårt så att rynkorna mellan pistolhakarna försvinner.
Vagn: 57 cm ifrån centrum.
Skotning: Seglets nederdel är sydd med relativt mycket form i de nedre två sömmarna. Skota så att dessa sömmar alltid är jämna och släta.
Twist: Fockens akterlik (sedd ifrån lä skotwinch) skall vara vid ”knäcken” på spridaren som grundläge, sedan twistas akterliket så att storseglet inte fladdrar.
Övrigt
Båten seglas så platt som möjligt. Focken skall aldrig planskotas i nederdelen.

Edman Sails trimguide

Riggen:

För att dina segel ska fungera optimalt är det viktigt att få rätt grundtrim på masten. Här följer några tips om hur man åstadkommer detta.

  1. Ställ in rätt akterlutning på masten. Förstagslängden på vår båt är 9445mm mätt från centrum riggbult i däck till underkant gaffeln i toppen. Du kan också loda masten genom att hänga en dragg i storfallet. Draggen ska hänga 80-85 cm akter om masten i höjd med bommen.
  2. Se till att masten står i lod i sidled.
  3. Spänn upp riggen och kontrollera riggspänningen. Vi använder en standard LOOSE typ B riggspänningsmätare och vi har 25 (260kg) på toppvanten och 19 (180 kg) på undervanten som utgångsläge. Detta ger en förstagsspänning på 19 (180 kg) när akterstaget är löst. Kontrollera nu hur masten står genom att flukta upp utefter mastrännan. Helst ska masten ha en svag förkrum på c a 2 cm. Om masten böjer mer beror det antagligen på att spridarna är för bakåtsvepta. Det kan också bero på att masten står för hårt mot bakkant i mastfoten. Om du har den nya mastfoten så brukar det vara svårt att åstadkomma en förböj på masten. Den blir oftast helt rak. Om man vill ha en förböj med den nya foten så kan man fila av lite på framkanten av den “köl ” som mastfoten har.

I lätt vind kan det vara bra att släppa 2 varv på alla vant så att man får mer förstagssagg. I hård vind kan man ta hem 1-2 varv i förhållande till grundtrimmet.

Segel:

Expressen är speciell i det avseendet att den seglar mycket högt i smult vatten men har svårt att ta höjd i krabb sjö. Det hänger antagligen samman med förskeppets flata form. Det innebär att man i t ex 5-7 m/s och smult vatten har kryssvinklar på 70 grader medan man i 10 m/s och krabb sjö kan ha kryssvinklar på 90 grader. Därför är det fördelaktigt att kunna reglera fockskotvinkeln med en tvärgående skena. Om man har en sådan så är det viktigt att sätta den på rätt avstånd från förstaget. Vi rekommenderar 3560 mm från halshornsinfästningen. Även storseglet ska regleras aktivt i sidled. Därför är det mycket viktigt att ha en väl fungerande och enkel storskotsskena. Själva använder vi en upphöjd balk så att rorsman enkelt kan komma åt såväl storskot som skotskena. I vindar under 5 m/s skall storen skotas så att bommen följer båtens centrumlinje. Den översta akterlikstellisen ska peka 50% framåt och 50% bakåt. Över 5 m/s flyttas vagnen ned till centrum så att storen kan skotas hårdare för bättre höjdtagning.

Häckstaget är båtens viktigaste trimningsfunktion. Båten är överriggad och det är mycket viktigt att kunna få storseglet helt plant. I vindar över 10 m/s är båten mycket svårseglad. Det fel många gör är att man skotar focken för hårt. Focken skall vara tämligen löst skotad så att den inte kastar för mycket backvind på storseglet. Man ska inte styra för högt utan satsa på att få båten att segla fort med liten krängning.

Lycka till med dina segel och ring gärna om du har frågor om dina segel.